Oxelösunds järnverk

Oxelösunds järnverk Oxelösunds järnverk

Ta del av Oxelösunds järnverks hundraåriga historia i bilder, film, texter, dokument m.m. 

Järnverket

Järnverkets historia i Oxelösund tar sin början 1913 då Oxelösunds Järnverks AB bildas av privata aktieägare. En av grundarna var George K. H. Hamfeldt (född 1870) som även blev dess förste verkställande direktör mellan åren 1913-1930. Det helt nya järnverket stod klart 1917 och baserade sin järnframställning på koks, det första av sitt slag i Sverige. Kokset – framställt ur stenkol - producerades på plats i det egna koksverket. 1953 byggdes ett helt nytt koksverk i Oxelösund.

1927 beslöt styrelsen för Järnverket att bygga ett fönsterglasverk för att ta tillvara på överskottsgasen från koksverket. Glasbruket stod klart 1928 och dess kvalificerade arbetskraft hämtades från Värmland, Småland, Norge och Finland. Glasbruket var i drift fram till slutet av juni 1979. 

Under åren 1957-1961 genomgick järnverket stora förändringar – som även påverkade Oxelösunds stads gamla stadskärna- som fick ge plats åt verkets modernisering till ett integrerat järn-, stål- och valvsverk. Invigningen av valvsverket, med grovplåt som huvudprodukt, ägde rum den 17 juni 1961 där kung Gustav VI Adolf var på plats och startade maskineriet. 1967 togs stränggjutningsmaskin 1 i bruk på verket. 

Under större delen av 1970-talet var Ian Wachtmeister företagets VD och under hans sista år på posten 1978 blev Oxelösunds järnverk en del av det nybildade bolaget Svenskt Stål AB, SSAB. 1998 togs det nya kvartovalsverket i bruk där det grova stålämnet valsas ut till rätt tjocklek och längd. 

Idag är Oxelösunds järnverk det enda stålverket i Sverige som arbetar med hela produktionslinjen i sin framställning, från råvara till grovplåt i storleken 4 mm och uppåt. Varje år produceras runt 800 000 ton plåt varav 90 procent exporteras till andra länder. 

Källor: Oxelösundsarkivet, SSAB, Wikipedia

 

Kvinnorna på verket